Creative Commons

Creative Commons-licens
Slånbärsblommor av Ammie Berglund är licensierad under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 3.0 Unported licens.

måndag 18 juni 2012

En nybörjares erfarenhet av bloggande som pedagogiskt verktyg - del 3 - utvärdering av bloggprojektet

Utvärderingen gjordes anonymt av 27 elever (av 32 totalt) via vår lärplattform Itslearning i maj 2012. Resultatet presenteras nedan i form av cirkeldiagram.

Resultaten visar att bloggprojektet lett till att alla i någon mån har ökat förståelsen för problematik med miljögifter. Däremot är det en minoritet som verkar ha utvecklat sin förmåga att ta ställning i samhällsfrågor under detta bloggprojekt.

Intressant är att så stor andel inte tyckte att de lärde sig mer om källkritiskt arbetssätt. En tanke är att jag skulle kunnat haft fler gemensamma genomgångar kring hur man kan skriva inlägg och förankra med källor. Jag antog nog att fler gjorde som jag, nämligen läste de flesta av de andras inlägg. Min tanke var ju då att de skulle få se exempel på hur man kunde jobba med källhänvisning och kommentarer. Men en svaghet här är just att många av eleverna inte har läst så mycket av vad de andra har skrivit. Därigenom har de inte fått så många exempel att jämföra och fundera kring. Slutsats: mer handledning i hur det källkritiska arbetet kan utvecklas i bloggandet behövs.

Intresset för ämnet biologi har för de allra flesta eleverna inte förändrats eller påverkats av bloggprojektet (samma motivation som innan), men en fjärdedel av eleverna har ändå fått en ökad motivation för ämnet. Varför motivationen har minskat för 3-4% av eleverna (=1 elev av 27) kan man fråga sig, men i de fria kommentarerna fanns en kommentar om att man inte tyckt om bloggandet som undervisningsform.

Attityderna till bloggande som undervisningsform visade att de flesta inte ansåg att detta var lika bra metod för lärande som "vanliga" metoder. Att bloggen varit offentlig visade sig inte ha påverkat eleverna i så hög grad i hur de tänkt när de skrivit. Attityderna var i stort sett neutrala eller positiva till att bloggen var öppen för alla att läsa. Det skulle vara intressant att göra om detta och tidigare försöka få in externa kommentarer. Som det blev nu kom de kanske mest intressanta inläggen från utomstående i slutfasen av projektet.

Slutligen undrade jag hur eleverna såg på att blogginlägg och kommentarer räknades som bedömningsunderlag och hur mycket tid de hade lagt på bloggandet jämfört med annars.
En majoritet av eleverna tycker inte att bloggandet gett läraren bra bedömningsunderlag. Man kan undra varför? Kanske att man inte anser att man visat sitt bästa? I frågan om hur mycket tid man lagt ned så är det ju en stor andel elever (en tredjedel) som lagt ned mindre tid än normalt på detta projekt och kanske vet man då om att man underpresterat? Av de som anser att blogginlägg/kommentarer ändå ger ett användbart underlag är det ca hälften som faktiskt anser att de fått nya möjligheter att visa sina förmågor. När det gäller tidsfaktorn kan man även fundera kring elevers studiesituation som helhet. Vi har många elever som upplever stor stress och hög arbetsbelastning. Om nu den här metoden fungerar för lärande trots att den för en tredjedel kräver mindre tid än normalt kanske den är motiverad för att sänka stressen?

Det skriftliga förhöret som genomfördes visade att samtliga av de skrivande eleverna kunde förklara vad som menas med ett miljögift och ge exempel på vilka konsekvenser miljögifter kan ge. Det var en majoritet av eleverna som i sina svar använde sig korrekt av begrepp som persistens, biokoncentration, bioackumulering och biomagnifikation. De flesta använde ett/flera exempel på specifika miljögift de lärt sig om i sina svar på vilka konsekvenser gifterna kan ge. Det var också ett flertal elever som gav nyanserade svar där de t ex påpekade att effekten av ett gift (om det ger nervskador eller påverkar hormonbalans etc) beror på miljögiftets struktur och egenskaper. Flera tog även upp att effekten av miljögifter ytterst betyder att de kan påverka ekosystemen. Man använde begrepp som näringskedja och näringsväv i sina resonemang kring hur balansen i ekosystemet kan ändras om ett miljögift gör att en art dör ut eller minskar kraftigt. Min egen reflektion efter att ha läst elevernas svar är att de förmodligen hade kunnat lära sig detsamma genom "vanliga" lektioner. Det som kanske är skillnaden jämfört med vad jag hade förväntat mig av ett förhör efter "vanliga" lektioner är att det finns en större variation i hur eleverna uttrycker sig. Om jag haft en vanlig genomgång och kanske antecknat på tavlan eller använt powerpoint med text/bilder så får jag i högre grad en upprepning av mina egna formuleringar då eleverna svarar. I de svar jag nu läser finns en större grad av variation tycker jag, även om själva innehållet är detsamma. Detta skulle vara intressant att veta mer om, kanske finns något skrivet om det hela?

I skrivande stund har miljögiftsbloggen genererat 93 inlägg, 192 kommentarer och 2950 sidvisningar.
Projektet har gett mig en inblick i hur man kan arbeta praktiskt med bloggande som undervisningsform. När jag arbetar med elever med andra metoder är jag mån om att vara tydlig med vad som krävs för att klara av olika moment och uppgifter på olika nivåer. Det jag lärt mig nu är att jag måste hitta former för att även kunna vara tydlig med vad jag vill att eleverna ska uppnå med hjälp av bloggandet. I och med att jag själv nu fått erfarenhet av bloggande med elever har jag ett bra utgångsläge för att prova metoden igen i framtiden och förhoppningsvis få fler elever att nå goda resultat i sitt lärande.

torsdag 10 maj 2012

En nybörjares erfarenhet av bloggande som pedagogiskt verktyg - del 2 - hur fungerade arbetet?

Eleverna arbetade under lektionstid och fick som läxa att arbeta med sina inlägg och kommentarer mellan lektionstillfällena. I början hade jag stor hjälp av ett par elever att skapa etiketter (istället för sidor som jag hade gjort) och se till att alla i klassen fick inbjudningar och kunde skriva inlägg.

Under lektionstid fungerade jag som stöd och hjälpte till med frågor om vissa begrepp/förståelse och källkritik, t ex gav tips om hur man kunde kontrollera om man kunde lita på vissa källor osv. Utanför lektionstid ägnade jag tid åt att läsa och kommentera inlägg. Mot slutet försökte jag även få in externa kommentarer genom att få uppmärksamhet för bloggen via  t ex Twitter och Facebook. En av de sista lektionerna  på temat miljögifter kopplade vi in min mobiltelefon till högtalaren för att ringa upp en av de externa personer som kommenterat i bloggen. Jag hade kollat upp innan att det gick bra med personen i fråga. Eleverna fick spåna fram frågor de ville ställa till personen och sedan samtalade jag med honom medan klassen med spända öron följde samtalet. Intressant upplevelse.

Mitt intryck är att engagemanget kring ämnet ökade med tiden. I början fanns flera elever som inte kom igång, de gjorde annat på datorerna. Mot slutet var det ytterst få som gjorde annat än läste/skrev inlägg.

Jag insåg rätt snart svårigheten i att använda blogginläggen som bedömningsunderlag. Inläggen var skrivna med olika utgångspunkter: vissa var rena faktasammanställningar medan andra var engagerade personliga inlägg. Det jag tillslut kunde bedöma med säkerhet var källkritiskt arbetssätt i och med att de fick tydliga instruktioner om att förankra den fakta de använde till trovärdiga källor och att de helst skulle kommentera valet av källor i själva inlägget.

Eftersom jag ville veta vad de lärde sig om själva ämnet miljögifter och dess effekter funderade jag på att ha samtal med var och en, men på grund av tidsbrist blev det ett kort läxförhör som de faktiskt fick en vecka på sig att förbereda. Jag sa att jag kommer ställa två frågor: vad är ett miljögift och vilka konsekvenser kan de leda till. Förhöret genomfördes individuellt på 40 minuter med papper och penna.

En anonym utvärdering genomfördes efter detta via vår lärplattform (Itslearning) efter avslutat moment. Mer om det i nästa inlägg - Del 3.

lördag 21 april 2012

En nybörjares erfarenhet av bloggande som pedagogiskt verktyg - del 1 - hur började jag?

Blogg som pedagogiskt verktyg - nu har jag provat det!

Med de erfarenheter jag fått kan jag nu gå vidare och ta reda på mer om verktygets möjligheter och begränsningar. Tidigare tänkte jag att jag måste sätta in mig i metoden ordentligt innan jag skulle prova, men så blev det inte. Varför? Vad var det som styrde mina val den här gången?

1. Elevernas positiva inställning till bloggande. - Ja, det vill vi göra! Det är kul, roligt och enkelt!

2. Min egen nyfikenheten hade växt under året att prova om ett öppet forum för kommunikation, utanför vår lärplattform, ger något mervärde till lärandet.

3. Begränsad tid för förberedelse... Den ständiga tidsfaktorn - då arbetsuppgifterna i lärarens vardag tar all tid ändå så blir det som en tröskel som hindrar att jag tar tag i att söka reda på rätt information om ännu en ny metod, även om jag vet att den finns där någonstans. Därför provar jag ändå, med vetskapen om att jag inte egentligen är förberedd.